Dans

08–464 79 41

Rytmik- och danspedagog, verksam som lärarutbildare vid Gymnastik- och Idrottshögskolan samt Musikhögskolan i Stockholm. Föreläser och turnerar med skolkonserter för Länsmusiken runt om i landet. Heléne dansade under tidigt 80-tal israeliska folkdanser i Stockholm och London med flertalet kända israeliska koreografer.

Hon deltog i en grupp som framträdde med israelisk folkdans som benämningen var då. Efter några intensiva dansår följde flera år då utbildning och arbete med musik och dans i många olika sammanhang var i fokus. I samband med det nya och växande klezmerintresset i Sverige och Europa som vuxit fram i slutet på 90-talet, och efter en fortbildning på Danshögskolan, var tiden mogen att med förnyat intresse bevara, sprida och utveckla den judiska dansen i ett större och mångetniskt perspektiv. Helénes egna koreografier är hämtade från såväl traditionella danser från de östeuropeiska (ashkenaziska) judarna och de orientaliska/spanska (sefardiska) judarnas traditioner, som från moderna israeliska folkdansstilar.

Heléne framträder med soloinslag på konserter och festivaler och tillsammans med kollegan/danspedagogen Mea Nordenfelt har de gruppen Yåffi (som betyder ”toppen, härligt, vackert”).

Hon har varit dansledare till flera klezmerband som Vilda Nätter, Stockholm Klezmer Kvintett, Karlssons Klezmer, Kandels Kapell, Freilach mit Kneidlach, Chutzpah, Sabbath Hela Veckan, Tummel, Trio MozkovitZ och Stahlhammer Klezmer Band.

Heléne undervisar i olika sammanhang som t ex på workshops, skolor, som inslag i utbildningar, på privata fester samt inför konserter.

076–884 57 82

Mea Nordenfelt är utbildad på Danshögskolan där hon tog examen 1984. Hon har även gått folkdanskurser i England, Israel, Makedonien, Kroatien, Serbien och i Bulgarien. Hon har arbetat som professionell dansare vid Het Folkloristisch Danstheater i Amsterdam. Mea är dessutom utbildad till dans- och samtalsterapeut. Idag är hon verksam både som danspedagog och som dans- och samtalsterapeut.

Mea har specialiserat sig på att lära ut folkdans främst från Östeuropa, men hon har även andra stilar i bagaget. Det viktiga är ju inte dansens geografiska hemvist utan att den är rolig att dansa!

Mea har arbetat som danspedagog tillsammans med olika klezmergrupper men också undervisat tillsammans med Orientexpressen och Süperstar Orkestar.

Under 2004 och 2005 arbetade hon som dansare med ett projekt som heter ”Lev med hjärta” där det bjöds på berättande, dans och musik genom nedslag i den judiska kulturen.

I ett mångkulturellt samhälle kan förståelsen för andras kultur göra det lättare att möta vardagen.

08–93 90 16

Klezmer är dansmusik! Det var så det började – som funktionell musik på bröllop och andra högtider och fester. Musiken och dansen genomsyrade bröllopet som kunde pågå i flera dagar. Man dansade bl a freylechs, hora/zhok och sher (se beskrivningar nedan). Kvinnor och män dansade oftast åtskilda. I de fall de dansade tillsammans höll man en näsduk mellan sina händer av anständighet.
På 70–talet under klezmerrenässansen hade dansen nästan försvunnit (se Helen Winklers artikel nedan). Intresset har tyvärr inte varit lika stort som intresset för musiken. Mycket lite forskning om dansen har gjorts men allt fler börjar studera och idag ges kurser i dans till klezmer på olika festivaler runt om i världen. Längre ner finner du kortfattade beskrivningar av de mest förekommande danserna.

Du undrar kanske varför dansen nästan försvann i det judiska samhället. Uppriktigt sagt så försvann den egentligen inte. De chassidiska judarna fortsatte dansa sin version av de traditionella danserna (men även deras danser förändras, t ex kvinnornas "simche dances"). Hur som helst, för oss andra är det säkrast att säga att dansen praktiskt taget försvann (undantaget en modern variant av freylechs). Den mest tragiska orsaken till detta är Förintelsen; de samhällen där danserna utfördes utraderades liksom befolkningen. De som överlevde assimilerades in i det moderna samhället. Staten Israel bildades och man skapade en ny, livfull folkdans.

Det dalande intresset för klezmermusiken och dansen i Amerika har Walter Feldman undersökt och publicerat i en artikel. Han påpekar att klezmermusiken var förringad av den judiska församlingen och fick inget stöd hos judiska institutioner såsom skolor och synagogor. Utan detta stöd kunde musiken inte överleva länge i det transplanterade judiska samhället. Då de amerikanska judarna tog sig an mer sekulära värderingar förkastade församlingen faktiskt de traditionella danserna som tidigare hade associerats med ortodoxa judiska bröllop.

Hursomhelst, klezmerrenässansen är här. Vem kan sitta still när man hör denna fantastiska musik? Man måste dansa. Det finns en vacker enkelhet över de traditionella danserna såsom freylechs som välkomnar alla att deltaga, oberoende av ålder, ekvilibrism och erfarenhet. Det är dags att återinföra dessa danser i våra liv, att fira tillsammans, att ha roligt. Det är ett testamente till återhämtningen av det judiska folket att vi ännu är här och att vi fortfarande dansar.


översättning Miriam Oldenburg

De mest förekommande traditionella danserna bygger på grundsteg med stort utrymme för (individuell) improvisation. Korreograferade danser är mindre vanliga. Man dansar mest på led eller i ring med improviserade solon i ringen men det förekommer även danser i smågrupper. Direkta pardanser förekom inte i traditionell judisk dans, ej inberäknat de för tiden och platsen populära danser (som t ex vals) som också kunde förekomma på judiska fester.
Nedan följer några av de populäraste danserna.

Freylechs

Detta är den vanligaste gruppen av dansen bland östeuropeiska judar. Det är den som förekommer i alla gamla filmer och stegen är basen i den judiska dansen. Samma steg och stil kommer tillbaka i en mängd olika danser såsom chosidl, terkish, sher och patchtants. En modern variant av freylechs dansas idag på judiska fester.

Konceptet är enkelt: Alla går sina egna steg på led eller i cirkel. Det betyder inte att det är fritt fram för vad som helst; det finns olika, karaktäristiska steg såsom ett slags släpande steg, dubbelsteg samt alternerande steg och stamp. Ledet/cirkeln kan röra sig åt höger, vänster eller orma sig genom rummet. Man kan gå in i mitten av ringen för att ”sola” (en och en eller parvis/flera), ”träda tråd” och göra olika slags tunnlar.

Bulgar

Bulgar-stegen är välkända hos alla som har dansat balkandans men namnen varierar, t ex sarba i Rumänien, debka i Grekland/Mellanöstern och hora i Israel.
Enligt Feldmans artikel (se ovan) blev bulgar den mest populära judiska dansen i det judisk-amerikanska samhället. Den kom ursprungligen från Moldavien (bulgareasca) och var därmed inte förknippad med ortodoxa judiska bröllop vilket här var en fördel. Varför musiken och dansen heter bulgar är oklart.

Cirkel eller på led. Tempot är medelsnabbt till riktigt snabbt och varje figur bestå av sex danssteg vilket bildar en ojämn synkronisering till musikens 8/8.

(Långsam) Hora/Zhok

Icke att förväxla med israelisk hora (se bulgar) eller rumänsk dito där hora ofta refereras till en slags sågtandsmönstrad dans. I övriga Balkan finns många olika hora/horo/oro som kort och gott är ett icke specifierat ord för (ring-)dans.

Cirkel eller på led. Tempot är långsamt i 3/8 med slag på 1 och 3. Ett steg per takt med enkla variationer, ev steg också på 3:an vilket ger en haltande karaktär.

Patch tants

Det finns många varianter av denna dans. En variant dyker upp i den gamla jiddischfilmen ”The Dybbuk”. Vizonsky (forskare) anser att denna dans välkomnade den nygifta bruden i kretsen av gifta kvinnor.

Den viktiga delen i dansen utgörs av klapp (och stamp) som understryker rytmiska, klapp- och stampinbjudande figurer i musiken. Den dansas oftast i ring men kan även dansas i par.

Sher

Sher (=sax), även kallad Volzeni tants (Rivkind) och Hachnaah, kan beskrivas som en judisk square dance. Det var en populär dans på judiska bröllop både i Europa och Amerika. Det finns flera teorier om hur dansen uppstod och varför den kallas Sher. Enligt Beregovski (musikforskare) var det ursprungligen en kvinnodans eftersom män och kvinnor inte brukade dansa tillsammans.

Dansen utförs i grupper om fyra par (en enklare version finns även för två par) med många turer. Musiken spelas i 2/4 i medeltempo, någonstans mellan chosidl och bulgar.