Vad är klezmer


Naftule

Alter Goyzman klezmerband, Chudnov, Volhyn ca 1905



Klezmer är ursprungligen en folkmusikgenre från Östeuropa. Det är en i grunden judisk musik med festliga associationer som genom interaktion låtit sig influeras av folkmusik från bl.a. Rumänien, Bulgarien, Grekland, Ungern, Polen, Ryssland och Ukraina. Alltihop genomsyrat av en icke oansenlig dos romsk (zigensk) musik.

Den judiska identiteten och kulturen har en naturlig förankring i klezmermusiken som präglades i sin framväxt av synagogans musikaliska tradition med chazn (kantor) och nigun (ordlös chassidisk sång). Musikaliskt bygger klezmer på utrycksfull och rikt ornamenterad melodik, skiftande harmonik med tvära kast mellan olika modus samt stadig rytmik. Resultatet blir en härlig blandning av glädje och melankoli. Klezmer är ändamålsenlig till sin karaktär och inte sällan kopplad till dans. Den framfördes på bröllop och andra typer av tillställningar, både judiska och icke-judiska. Musikanterna, som oftast var judiska, samarbetade gärna med andra, t.ex. romer (zigenare).

Under perioden ca 1880–1924 förändrades samhället övergripande genom urbanisering, modernisering och migration (både inom Europa och USA). Detta påverkade självklart även klezmer och många musiker sökte lyckan västerut. I USA kom klezmermusikerna snabbt i kontakt med nya stilar och genrer som t.ex. ragtime och jazz. Det skapades en spännande interferens och klezmer kom delvis att bidra till jazzens utveckling. Samtidigt ökade de nya populärmusikaliska influenserna klezmermusikens möjligheter till förnyelse och inträde i den moderna eran.

I samband med andra världskriget hamnade emellertid klezmermusiken i mångårig träda beroende på utarmningen av den judiska befolkningen i Europa. Den kunde dock leva kvar i mindre omfattning på andra sidan Atlanten. På 1970-talet uppväcktes intresset för klezmermusiken som snabbt spreds till en bredare, icke-judisk allmänhet. En ny generation lät sig inspireras av de gamla inspelningarna.

David Thyrén, musikforskare




Label Perfect


Klezmer i Sverige

Klezmermusiken nådde Sverige mot slutet av 1970-talet. Först med att spela klezmer i det här landet var Vargavinter, en folk- och världsmusikorienterad ensemble som ingick i musikkollektivet ”Ett minne för livet” och förknippas med den progressiva musikrörelsen. Ett par klezmerlåtar inkorporerades i gruppens konsertrepertoar och hördes klingande i Sverige mellan åren 1979–1984.

1980 bildades J. O. Wallins Kapell av studenter på Birkagårdens folkhögskola i Stockholm. Den musikaliska inriktningen var relativt varierad och klezmerinslagen samsades med andra influenser. 1982, när utbildningen var avslutad, upplöstes J. O. Wallins Kapell. Några av medlemmarna bildade senare klezmergruppen Sabbath Hela Veckan.

Kosher Lips är Sveriges första mer renodlade klezmerorkester. Gruppen har funnits av och till sedan 1981.

Först med att publicera klezmer på fonogram i Sverige var den norrländska folkmusikinriktade progressiva gruppen Norrlåtar. På LP:n Ugrisk längtan finns en cover med titeln ”Bobrikoff”.

En viktig händelse för den svenska klezmerscenen var amerikanska Klezmorims spelning på Falu Folkmusik Festival 1986. Bandet borgade för en omtumlande upplevelse och besöket bidrog till ett allmänt ökat intresse för klezmer i Sverige.

1985–86 grundades klezmerbandet Freilach Express. Deras album East Goes West beskrivs av dem själva som ”klezmerinspirerad jazz”. Freilach Express upplöstes 1993–94. Ur Freilach Express rytmsektion bildades vårvintern 1992 Aaron Isaac Jazz Band. Gruppen existerar till dags datum men verksamheten har under senare år trappats ned.

Första klezmerband att nå en bredare popularitet i Sverige var Sabbath Hela Veckan som bildades i Stockholm 1989. Gruppen har även med framgång turnerat flitigt utanför Sveriges gränser. Förutom sin ordinarie konsertverksamhet har man arbetat en del med teatermusik, bl.a. på Stockholms statsteater.

Liksom Sabbath Hela Veckan har Den Flygande Bokrullen varit tongivande i spridningen och populariseringen av klezmer i Sverige och även internationellt. Den Flygande Bokrullen bildades 1991 i Uppsala och är verksam till dags datum. Man spelar huvudsakligen klezmer, dock delvis varvat med syd- och östeuropeisk folkmusik, bl.a. från Grekland. Man har hitintills gett ut tre CD och en EP.

Under 1990-talet kom snöbollen alltmer i rullning och nya klezmerorkestrar sköt upp som svampar ur jorden. Som ett axplock kan t.ex. Kandels Kapell, Karlsons Klezmer, Tummel, Vilda Nätter och Vurma nämnas. Samtidigt har en viss infrastuktur uppstått med scener som t.ex. Stallet. Skivaffärer som MultiKulti tillhandahåller ett voluminöst sortiment av klezmer och populära festivaler som Re:Orient och Urkult skapar vidare tillfällen att nå ut till en bredare publik. På bara några decennier har klezmer etablerats som ett naturligt musikaliskt inslag i det pluralistiska Sverige.

David Thyrén, musikforskare

Ovanstående text är kortversionen av en uppsats som publicerades i sin fulla längd i Judisk Krönika hösten 2008.
Hela artikeln kan laddas ner
här








Spelmannen

Klezmer, spelmannen även nedanför taken, har sitt etymologiska ursprung i hebreiskans kle-zemer som betyder musikinstrument. Däri ligger redan en spänning ty efter templets förstörelse år 70 förbjöds instrumentell musik i liturgiskt synagogala sammanhang. Förbud och frestelse i förbund är en ständigt flödande åder för all konst.

De judar som vandrade mest var musikanterna. De stod längst ner på den sociala skalan. Judar i gemen var i sig redan lokaliserade på samhällets botten och i dess skrap hittar vi spelmannen i det allra lägsta skiktet. Otaliga är de visor som varnar jäntor för att gifta sig med en fattig fiolist. De rörde sig fritt i sitt fiktiva Jiddischland mellan Svarta Havet och Östersjön. Och fångade upp influenser från både frände och fiende i tron. Trots kristna karteller lyckades klezmerkapellen ta sig in i de mest oväntade sammanhang. Man hittar dem bland militärorkestrar, på kristna bröllop och till och med hos påven.

Medan omvärlden försökte stänga in judarna i ghetton fanns det en öppnare attityd från judiskt håll gentemot de omgivande kulturerna. Judar har alltid varit minst tvåspråkiga, oftast polyglotta. Såsom ett kitt i Europas handel och vandel har de som överlevnadskonst tvingats in i sin lingvistiska espri. Tydligast har denna kosmopolitism tagit sig uttryck i klezmermusiken. I klezmerklangen anar man det välbekanta. Några takter bessarabisk doina, polsk polka, habsburgsvalser, karpatiska vallåtar, balkanherdars stoj, zigensk inlevelse och militärmarschens taktfasthet.

I Sverige hör man ofta klezmer uttalas med konsonanterna -ts-, Denna villfarelse hämtar sitt ursprung ur en engelsk översättning av den hebreiska bokstaven zajin, vilken betecknas som z. Eftersom alla präktiga svenskar tror sig veta att jiddisch är ett slags judetyska klämmer de i med sitt -ts-. Varje gång någon säger kletsmer skär det i mitt puristiska hjärta. Ett tonande s i fortsättningen om jag får be, zom i klezmer.

Salomon Schulman, författare och jiddischöversättare